Det stormar i Nagoya

En tyfon närmar sig Nagoya från Filippinerna och den knackar på fönstren i kongresscentret med vindbyar och regn. Inne i konferensrummen är det kav lugnt, i alla fall på ytan. Underströmmar (ni kan dem nu) i form av splittring i ABS-frågan, hur finansieringen av CBD-målen ska lösas och hur ambitiösa dessa ska utformas hotar dock suga ner delegaterna i djupet.

Samtidigt finns ändå en god vilja hos delegaterna att verkligen göra skillnad här och alla erkänner ett gemensamt ansvar för att det CBD-mål om väsentligt hejdad förstörelse av biologisk mångfald till 2010 inte nåtts och att misslyckande från 2002 års COP – när det togs – inte får upprepas. Syd sätter nu stor press på I-länderna för att gå med på att ett kvantitativt mål sätts på 200 miljarder dollar ska göras tillgängligt för biomångfaldssskydd till 2020. Förslaget kom från Brasilien och stöds av tunga länder som Indien & Kina och försvaras ytterst vältaligt av Kenya. EU är positiva till ökad finansiering men  vill att medelsavsättning ska ske först när analys av behov, prioritiering av insatserna och etablerandet av rätt mekanismer gjorts. Parterna förstår inte riktigt varandra.

En del avancerad ”horse-trading” mellan mål och pengar sker också. EU vill ha ett starkt 2020-mål som säger att förstörelsen av biologisk mångfald ska hejdas tills dess. Några stora Syd-länder vill hellre att man ska ange en strävan. På frågan varför säger de att utan adekvata resurser går det inte att sätta ett ambitiöst mål. Kina driver just nu i ett inlägg detta argument med hjälp av en väldigt skicklig delegat. En speciell arbetsgrupp förhandlar dygnet runt om detta sista dagarna, måtte de lyckas.

WWF och vi hade en till sittning med miljöminster Carlgren tidigare i kväll. Han är fortfarande optimistisk om en positiv utgång av mötet och har fått stort förtroende av det japanska ordförandeskapet att lösa de politiska knutarna här. Liksom oss inser han att ABS-protokollet är kärnan i en lyckad CBD-överenskommelse. Jag hoppas det innebär att han övertygar sina ministerkollegor i Nord om att Syds önskan att få sina krav tillgodosedda i avtalet inte är att hävda särintressen utan att få sina rättigheter erkända

Nagoya-bloggen tar nu paus till måndag då jag återkommer med en analys av mötets utgång. Jag reser hem imorgon förmiddag till min försummade familj

/Göran

Svag, men dock, optimism i Nagoya

En dryg vecka med 15-timmars arbetsdagar börjar sätta tydliga spår i delegaternas hjärnor och ansikten, så även på er annars så konditionsstarke skribent. Dagens blogg blir därför en serie nedslag från konferensen.

* I förhandlingspauserna har jag gått på dussintals seminarier där en lång rad initiativ, projekt och innovativa samarbeten för att rädda den biologiska mångfalden presenteras. Alla har, enligt arrangörerna, varit ytterligt framgångsrika. Ändå är 15 av de viktigaste  ekosystemen i världen hotade av utarmning enligt den erkända studien Millennium Ecosystem Assessment Orsakerna till detta måste rättats till här i Nagoya och alla goda initiativ vi ser måste få  stöd kommande decennium av politisk uppbackning på högsta nivå, tillräcklig finansiering och ett nytt BNP-begrepp som erkänner värdet på ekosystemtjänster.

* Andreas Carlgren är, som läsarna vet, mycket aktiv i Nagoya. Han höll ett tal under det ministermöte som började idag. Förutom de krav som föreningen ställt till CBD-mötet – om rejäl finansiering, rättvist ABS-protokoll och djärva mål – erkände han också att den rika världen hade en ekologisk skuld till Syd. Något jag aldrig hört en I-lands minister säga, intressant markering.

* Som en av 16 000 delegater är det svårt att få en överblick vart COP 10 är på väg. Samtal med insatta aktörer med bättre helikoptersyn indikerar dock att den kan finnas försiktig optimism vad gäller de tre knäckfrågorna – pengar, målsättningar och ABS – och att mötet därmed inte skulle upprepa fiaskot från Köpenhamnsmötet och återge världen tron på att internationella överenskommelser kan lösa de globala överlevnadsfrågorna.

* Hoppas vara lite piggare imorgon och då lämna en mera underbyggd analys av om COP 10 ska orka ända in i mål nu när slutvarvet börjar.

/Göran

Nagoya står och väger

Nu på tisdagskvällen japansk tid återstår de tre sista dagarna av förhandlingarna. Fler och fler av de olika knäckfrågorna betas av med positivt resultat. Framför allt känns det som om arbetet med den strategiska planen – med de 20 delmålen  som ska styra internationella samfundets arbete med att nå huvudmålet om hejdad förstörelse av biologisk mångfald 2020 – resulterar i något som kan bli ett bra styrdokument för alla aktörer. Det finns också en stigande medvetenhet bland de ministrar som nu börjar anlända att planen blir en papperstiger om inte långsiktiga finansiella mekanismer och ”snabbstartspengar” skapas.

Dock hänger hela utkomsten av COP 10 om inte på en skör tråd så på tre bokstäver – ABS. Ledande förespråkare för Syd framhåller att utan ett rättvist ABS-protokoll vägrar u-länderna mangrant att skriva under något avtal. Man anser att Syd kompromissat bort så många hjärtefrågor i ABS men framför allt att EU inte vill backa något från sina utgångspositioner. Knäckfrågor är dels att hitta en internationell mekanism som dömer av mellan nord och syd vid tvister om tillgång och ersättning för nyttjande av genetiska resurser samt att urbefolkningars rättigheter – utifrån FNs urfolksdeklaration från 2007 till kontroll av genetiska resurser och traditionell kunskap – ska erkännas i protokollet.

Svenska WWFs utsända på CBD-mötet och jag tog en längre kaffepaus under förmiddagen med Andreas Carlgren och hans rådgivare. Vi stämde av våra intryck från konferensen med miljöminstern och framhöll vikten av att Sverige tar ansvar och driver på i EU för att man ska inta en mer konstruktiv hållning i ABS-överenskommelsen och att organisationen går före i finansieringsfrågan.

Dock handlar ju biomångfaldsskydd inte bara om pengar. En ekonom från Världsbanken, som framträdde på ett seminarium idag, berättade att lågt räknat har 10 miljoner dollar satsas på tigerprojekt sedan 2000 och ändå har antalet tigrar i världen halverats under samma period. Slutsatsen från henne och övriga panelen var att utan aktiv medverkan av civilsamhället är framgångsrikt skydd av ekosystem verkningslöst.

Det är därför glädjande att se hur de av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer som deltar i konferensen håller hög profil och bidrar konstruktivt i förhandlingarna.
En ugandisk regeringstjänsteman, som gör stora insatser för att lyfta fram sötvattensekosystemens roll för fattigdomsbekämpning i vår kontaktgrupp, berättade också att vår partner NAPE är en av hans viktigaste allierade i arbetet för en hållbar utveckling i landet. Det värmde er annars något hemlängtande och ständigt sömnlöse skribent.

/Göran

City Biodiversity Summit 2010 kommer med krav

Under måndagen den 25 oktober inleddes City Biodiversity Summit 2010, ett side event till COP 10. Ett stort antal städer är representerade.

Eftersom bevarandet av biologisk mångfald, ett av målen för konventionen om biologisk mångfald (CBD), kräver initiativ som tagits inte bara på nationell nivå utan även på lokal nivå av lokala myndigheter, exempelvis  genomförandet av åtgärder i de kommuner, är det viktigt att detta nämns i den slutgiltiga överenskommelsen under COP 10. Under måndagen togs ett förslag till ett tillägg som behandlar detta fram i City Biodiversity Summit. Ett sånt tillägg har mött motstånd under de tidigare COP-mötena men väntas antas i år. Detta kommer ge en viss kraft bakom det arbete för biodiversitet som görs på lokal och regional nivå, inte minst av Naturskyddsföreningen.

Nu lämnar jag Nagoya.

Mårten Wallberg

EU får kritik men snabbstartar, Carlgren rivstartar

EU och Kanada fick den tvivelaktiga äran att dela på the Dodo Award idag.
Priset delas ut av den internationella miljöorganisationen CBD Alliance till den aktör som gör mest för att motverka ett framgångsrikt CBD-avtal.
EU får sin halva för – som det uppfattas av CBD Alliance  - sitt motstånd att tillmötesgå Syds förväntningar i förhandlingarna i ABS. Kanadas motivering är ffa allt man inte vill tillgodose urfolkens rättigheter i ABS.

Senare under dagen visade dock EU att man vill göra skillnad, i alla fall lite,
när man anslog 1 miljon euro till kapacitetsutvecklande åtgärder i Syd för att underlätta god förvaltning av skyddade områden i u-länderna. Ingen stor summa i dessa sammanhang men en viktig symbolhandling som visar (som jag hoppas) en vilja att sätta kraft och pengar bakom sina höga ambitioner i det internationella biologisk mångfald-arbetet. Naturskyddsföreningen har uppmanat regeringen att i EU driva att man avsätter additionell bindande finansiering för att genomföra CBD-konventionen (se vår inlaga till EU-nämnden av 7/10 -10, sid 3) Månne våra uppmaningar redan gett resultat?

En inspirerad Anderas Carlgen anlände till CBD-mötet idag. Han rivstartade med att tala på ett seminarium om The Economics of Ecosystems and Biodiversity , ett  internationellt forskningsinitiativ (stött av bl.a. Sida) som visar hur ekosytemtjänster kan integreras i nationalräkenskaper och föreslår ett alternativ till det klassiska BNP-begreppet. Carlgren berättade bl.a. att han vill driva i regeringen att t.ex utgifter för skötsel av våra nationalparker och avsättning av reservat ska räknas som tillgångar i statsbudgeten istället för tvärtom. Vidare påpekade han att EU måste minska sitt ekologiska fotavtryck och stötta en tillväxt i Syd som innebär att avigsidorna från I-världens metoder för ekonomisk utveckling inte upprepas. Dessa åtgärder är nödvändiga för att vi ska kunna uppfylla målet om stoppad utrotning av biologisk mångfald till 2020, avslutade han. I en paneldiskussion påpekade han också vikten av att man kommer överens om ett rättvist ABS-protokoll här i Nagoya.

I morgon hoppas vi samt svenska WWF – som också är – kunna ha en överläggning med Carlgren inför det ministermöte som avslutar COP 10. Vi ser fram emnot detta!

URBIS Stockholm i Nagoya COP 10

Innan och i samband med att förhandlingarna i COP 10 avslutas så pågår det viktiga förhandlingar vid sidan om de ordinarie vid COP 10, s.k. ”side events”.

Igår, lördagen den 23 oktober,  presenterades och diskuterades Urban Biosphere Initiative (URBIS) . Med på mötet var bl.a. UNESCO, Sekretariatet för Konventionen om Biologisk Mångald (CBD), IUCN, ICLEI, Stockholm Resilience Centre och ett antal av de pionjärstäder som har uttryckt vilja till att ansluta sig till URBIS. Stockholmsregionen fanns med som URBIS Stockholm och jag presenterade Naturskyddsföreningen i Stockholms län och dess arbete med att skydda och utveckla de tio gröna kilarna i Stockholms län tillsammans med, för tillfället, nio kommuner.

Se presentationerna här

Bland övriga städer som anslutit sig kan märkas New York, New Orleans, Montreal, Shanghai, Chicago, Jerusalem och Kapstaden. Mötet var mycket lyckat och en deklaration och strategi för arbetet togs fram vilken kommer att presenteras måndagen den 25 oktober i samband med City Biodiversity Summit i Nagoya. På City Biodiversity Summit kommer jag  återigen att presentera vårt arbete med samverkan för de gröna kilarnas bevarande och vikt för att för att stärka ekosystemtjänsterna i Stockholms län. På samma konferens kommer även, som jag förstått det, den slutliga rapporten ”The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB)” presenteras av Pavan Sukhdev. Det ska bli mycket, mycket intressant.

Men, i samband med COP 10-mötet i Nagoya har alltså stora steg tagits till ett förverkligande av URBIS och det kommer sannolikt att ha stor inverkan på storstädernas åtagande för att hejda utarmningen av biodiversiteten, stärka ekosystemtjänsterna och mildra klimatförändringarna.

Läs mer om City Biodiversity Summit.

Apropå ekosystemtjänster måste jag säga att det enligt min åsikt blivit deras definitiva genombrott här i Nagoya COP 10. I de flesta dokument och förhandlingsmaterial nämns de och det är från och med nu en självklarhet att ha med dem i strategier som behandlar jordens och mänsklighetens framtid. För bara tio år sen var det bara ett relativt fåtal som diskuterade dem. Detta är, måste jag säga, en stor framgång här i Nagoya och en nödvändig sådan. Hur långt den framgången räcker för att fixa vår framtid, får, såklart, framtiden själv visa.

//Mårten Wallberg

Halvtid i Nagoya

Nu är CBD-mötets första vecka slut och delegaterna borde fått en välförtjänt ledighet under den soliga höstlördagen i Nagoya (höst här = temperaturen kryper ner mot 20 (+)-strecket

Fruktansvärda deadlines som innebär att alla texter helst ska vara färdigförhandlade på måndag – så att de 110 miljöministrar som lovat delta på högnivådelen 27-29/10 kan förbereda sig – medförde dock övertidsjobb för de flesta delegater under lördagen. Själv satt jag 12 timmar i den arbetsgrupp som går igenom de 20 delmål som ska styra världssamfundets arbete med naturresurser under nästa decennium som ska leda till att målet om hejdad förstörelse av biologisk mångfald till 2020 ska uppnås.  En luttrad Naturskyddare som jag är faktiskt överraskad av hur progressiva många delegationer är i sin syn på biologisk mångfald och de mål som diskuteras fram känns både radikala och adekvata. Kärnfrågan är dock om man också lyckas ta fram verktyg för implementeringen, där det viktigaste är generösa ”snabbstartspengar” till Syd och en ny ekonomisk modell för Nord som gör det samhälls- och företagsekonomiskt lönsamt att skydda biologisk mångfald och ekosystem och inte minst förhandla fram ett rättvist s.k. ABS-protokoll om tillgång och ersättning av nyttjande av genetiska resurser.

Bilder från förhandlingarna hittar du här

Söndagen var de flesta delegater lediga, även jag. Passade på att besöka Fujimae, en våtmark i Naogyas hamnområde som räddats från att bli ”landfill” av engagerad miljörörelse i staden. Området skyddas nu av Ramsar-konventionen och är en viktig flyttfågellokal för sträcket till o från Sibirien. På min artlista finns bl.a.  1000 + vigg (räknat m h a  rutinerad japansk fågelskådare som besökt lokalen sen 1971), 200 + kärrsnäppa, 100 + stjärtand, 100 + bergand, fiskgjuse och ägretthäger

Imorgon anländer miljöminister Anderas Carlgen  till förhandlingarna, känslan i vår delegation är att han kommer, ser och segrar*. Har du några minuter över så kasta gärna en blick på webb-sändningen av den presskonferens han höll innan avresan där han presenterar sin och regeringens agenda inför Nagoya.  Notera gärna att han använder uttrycket ”Vårt gröna guld” för att karakterisera den biologiska mångfaldens betydelse för människan. Kan det ha nåt att göra med en viss rapport ministern fick av Naturskyddsföreningen veckan innan Nagoya-mötet började ?

//Göran

————————————————————————————-

* Jämför latinets ”veni, vidi,vici” = jag kom, jag såg, jag segrade; lär ha uttalats av Caesar efter sin seger över kung Pharnaces i slaget vid Zela år 47 f.kr. Citatet finns även tatuerat på fotbollslandslagets mittfältsterrier Pontus Wernblooms ena underarm.